Just nu är jag så trött och seg att jag förmodligen inte kommer kunna svara på vad jag heter, om någon frågar... har ridit Svarta med S-L idag, och hon är så satans envis, den lilla kusen... men jag kan minsann också vara envis!
Det kluriga är att hon inte bara är envis, hon är stark som en oxe också... men men, skam den som ger sig...
Men är inte allt för bra om hon tvärvägrar lyssna på vad man säger, utan gör precis som hon vill. Mamma påpekade att man inte alltid kan få som man vill, och mitt svar blev: "Säg det till Svarta!"
Så nu blir det slappande i mina mysiga tofflor som jag (otroligt nog) hittade på första stället jag letade med en kopp kaffe... sen får vi väl se vad jag hittar på...