Smärta, ridtur och brunstiga hingstar
Jag har ont i axlarna och ont i ena knäet... var iväg på en ridtur idag, med miss P, Elvis och Svarta... det blev en härlig ridtur med upptäcktsfärd... fast vissa gånger blev det... tokigt... Svarta kom emellan träden, men mitt ena ben böjdes rakt bakåt inte mindre än tre gånger, så har skapligt ont i knäet nu... varför jag har ont i axlarna vet jag dock inte...
Och Svarta har blivit snabb, minsann! Hon hängde på Elvis vääääldigt bra idag... rätt bra insats med tanke på att när jag började rida henne, så var hon helt slut efter en galopp på hundra meter... så ja, lite skillnad är det allt...
Var sedan hem till miss P en sväng, dock inte allt för länge, både hon och jag var trötta... innan jag drog mig hemåt, så upplyste hon mig om att hon fick lov att bädda till sin säng eftersom mr M varit hos henne... och jag svarade att:
"Okej... ja, han kanske har bökat runt i sängen som en brunstig hingst...!"
Några sekunder senare inser jag vad jag har sagt, och fnissar:
"Erhm, nejmen vänta nu... hingstar brukar inte bli brunstiga, men ston däremot...!"
Och Svarta har blivit snabb, minsann! Hon hängde på Elvis vääääldigt bra idag... rätt bra insats med tanke på att när jag började rida henne, så var hon helt slut efter en galopp på hundra meter... så ja, lite skillnad är det allt...
Var sedan hem till miss P en sväng, dock inte allt för länge, både hon och jag var trötta... innan jag drog mig hemåt, så upplyste hon mig om att hon fick lov att bädda till sin säng eftersom mr M varit hos henne... och jag svarade att:
"Okej... ja, han kanske har bökat runt i sängen som en brunstig hingst...!"
Några sekunder senare inser jag vad jag har sagt, och fnissar:
"Erhm, nejmen vänta nu... hingstar brukar inte bli brunstiga, men ston däremot...!"
Blodprover och telefoner...
Jahapp, då var alla Jo Nesbö-böckerna utlästa... känns trist, för de var (är) så förbannat bra... har blivit som en jävla drog...
Har tagit blodprov idag också, eftersom jag fick brev i förra veckan om att värdet på mina blodplättar(?) var något lågt...
Så, det tog jag om idag... och det gick väl bra, antar jag...
Verkar som det är alla möjliga fel på mig nu, det är ditt och det är datt... blir egentligen något trött på alla diagnoser och fan vet allt...
Fast å andra sidan så vill jag ju faktiskt veta vad fan det är för "fel" på mig...
Ska försöka ringa samtal imorgon, får väl se hur det går, eftersom jag hatar att prata i telefon med folk jag inte känner... får ångest av att ringa samtal... de enda jag klarar av att ringa är till 3 personer (ungefär...) annars känner jag mig bara ivägen eller till besvär...
Fast det gäller väl egentligen inte bara samtal...
Usch, nu blev det ett... tråkigt inlägg, men... så kan det vara ibland...
Har tagit blodprov idag också, eftersom jag fick brev i förra veckan om att värdet på mina blodplättar(?) var något lågt...
Så, det tog jag om idag... och det gick väl bra, antar jag...
Verkar som det är alla möjliga fel på mig nu, det är ditt och det är datt... blir egentligen något trött på alla diagnoser och fan vet allt...
Fast å andra sidan så vill jag ju faktiskt veta vad fan det är för "fel" på mig...
Ska försöka ringa samtal imorgon, får väl se hur det går, eftersom jag hatar att prata i telefon med folk jag inte känner... får ångest av att ringa samtal... de enda jag klarar av att ringa är till 3 personer (ungefär...) annars känner jag mig bara ivägen eller till besvär...
Fast det gäller väl egentligen inte bara samtal...
Usch, nu blev det ett... tråkigt inlägg, men... så kan det vara ibland...
Hur var det nu...?
Den 27:e mars var jag iväg på dop... var riktigt trevligt, tycker jag... fast lite ångestfyllt, same as usual...
Nåja, innan jag och mr K gick iväg mot kyrkan, så skulle jag låsa bilen (har jag för mig) och lyckas väl inte riktigt, varpå jag utbrister:
"Men det är för fan inte mitt fel! Jag är faktiskt inkontinent!"
Mr K håller på att skratta ihjäl sig när han hör vad jag säger, och jag ylar:
"Inkompetent! Jag menar inkompetent!"
Nåja, innan jag och mr K gick iväg mot kyrkan, så skulle jag låsa bilen (har jag för mig) och lyckas väl inte riktigt, varpå jag utbrister:
"Men det är för fan inte mitt fel! Jag är faktiskt inkontinent!"
Mr K håller på att skratta ihjäl sig när han hör vad jag säger, och jag ylar:
"Inkompetent! Jag menar inkompetent!"
