Är nu hemma hos mr K, och har varit det sen i onsdags.
Vissa gånger funderar jag över hur vissa personer tänker när de kör bil. När jag var ganska nära mitt mål, hade väl 1,5mil kvar, ungefär, så blir jag omkörd av en riktig tokjävel. Jag menar, vem fan kör om, mitt bland vajerräcken?! Det var enfiligt på den sträckan! Blir tokig på sådana idiotomkörningar... men kan tyvärr inte göra så mycket åt det...

Och i onsdags var jag och miss P ute och red också... vädret var inte direkt det bästa, det regnade hela ridturen, så man blev lite smått kall... och när regnet träffade mina bara armar, så kändes det som att det var nålar som träffade armarna, istället för regn... Snacka om att vi frös när vi kom tillbaka till stallet! Jag var dock inte lika blöt, eftersom min säkerhetsväst absorberade en hel del av vätan... miss P, däremot, hade det lite värre...

Jahapp, jag sjunker igen... men hela tiden gör jag saker jag inte borde...
Ångesten tuggar på mig, spottar ut mig och jag är totalt söndertrasad... trodde inte jag kunde få sådan ångest när jag kollade på ett avsnitt "Uppdrag granskning", som handlade om ECT, electroconvulsive therapy.
Tänker hela tiden att "Ingen jävel ska få köra ECT på mig!"... och jag hoppas det förblir så...
I början av 2000-talet gjordes 18 tusen ECT-behandlingar om året i Sverige. Nu är behandlingen uppe i 45 tusen behandlingar om året, och i sjuttio år har eltekniken använts inom psykiatrin.
Kan ju lugnt säga att ECT skrämmer skiten ur mig, och ingen, absolut ingen kan få mig att göra en sådan behandling.
Fast jag tror mest min enorma skräck mot ECT beror på ett par avsnitt i serien Oz, där en kille får ECT, plus filmen Changeling, där de får ECT utan bedövning... visst, du får bedövning och grejer, men jag vill gärna ha mitt minne kvar, tack.

Idag har jag varit på kalas hos I, som fyllde fem... var lite svårt med allt folk man inte kände... de enda jag kände var I och hennes föräldrar, så det var rätt jobbigt... men var himla trevligt där iaf :)
Fast blev lite irriterad när en viss person hela tiden tjatade om att I skulle testa en jacka, för annars så skulle hon ge bort den till någon annan, minns dock inte vem... tyckte det var himla taskigt! Kan förstå att I inte ville testa jackan medan allt folk var där... skulle inte jag heller vilja göra.
Visst, visst, det var "bara" en jacka, men vem som helst skulle bli stressad av att ha en massa folk omkring sig, och sedan en person som tjatar på en om att man ska testa en jacka, för "annars ger jag den till någon annan!"
Nåja, det var väldigt trevligt ändå, så ska väl inte klaga allt för mycket :)

Jag hatar att sova ensam i stora hus, det skrämmer skiten ur mig. Och vad ska jag göra ikväll, om inte precis det?! Hur ska jag lyckas sova inatt egentligen?! Detta skrämmer livet ur mig, jag vill inte sova, jag kan inte sova och paniken knackar mig på axeln igen, jag är livrädd!
Sen att jag är extremt mörkrädd och extremt paranoid gör inte saken bättre, vad fan ska jag göra?!
Vill bara bryta ihop av stressen jag känner, men... ja, som sagt, vad fan ska jag göra?!
Och så jag, smart som jag är, söker på Google efter, tadaa; "mörkrädd" och blir fan ännu räddare...

Idag har det hänt en del...
För det första så var jag iväg med miss P till pållarna. Gick 3 km (för att komma dit), red och gick sedan 3km igen. (För att komma hem)
Att gå i ridstövlar är INTE att rekomendera, mina fötter är röda och helt döda på grund av alla blåsor på mina stackars fossingar...
Barbackaturen var supermysig, men vi tog det lugnt. En skrittur på en ny väg vi inte varit på förut... supernice :D

Jahapp, då har jag gjort det- IGEN... måste byta telefon- IGEN! Jag blir fan aldrig nöjd... "felet" på den nya telefon är, tro det eller ej: INGEN 3G!!
Okej, kanske inte jordens undergång, tänker ni.
Jo, det är det! Nåja, nästan iaf. Försök att prata i telefonen i min bunker med 2G! Jag kan upplysa er om att: Det går inte. Trust me, jag försökte igår och det gick helt åt... helvete.
Hur i hela friden kan en NY telefon INTE ha 3G?! Till och med min telefon från "stenåldern", dvs 2007, har ju för faen 3G! Och den här är ny och har inte 3G! Vad är det för fel med den bilden, egentligen?!
Så imorgon blir det att knata in till butiken (igen) och be dem snällt om att få byta telefon.
Fast det "roligaste" av allt var att butiksbiträdet jag snackade med, frågade vad jag använde telefonen till. Mitt svar:
"Ptja, prata i, lyssna på musik och skicka SMS."
Lite svårt att prata i en telefon som har taskig mottagning, eller hur? Man tycker ju att butiksbiträdet kunde ha upplyst mig om att den inte har 3G...

Jag blir galen på mig själv, jävla impulsivitet att ställa till det... igen...

Jahapp, ny nalle igen alltså... en Samsung den här gången... är nog enda märket av de stora märkerna (hmm, stavas det så tro?) jag inte haft...
Men har inte vågat starta den än... men vet inte varför, är väl oroligt över att den ska få tokspel och flippa ut helt och hållet, antar jag.
Den fanns i tre färger; svart, röd och... tadaaa; babyrosa... och man behöver inte vara ett geni för att lista ut vilken färg jag valde.
Precis, den babyrosa. (Var det förutsägbart, tro?)
Min käre bror suckade bara innan han svarade, när jag frågade vilken färg han trodde jag hade valt:
"Den rosa?"
Var väl egentligen inget som helst fel på varken den svarta eller röda, men men, nu fick det bli rosa den här gången ;)
Enda minuset... eller ja, jag har gnällt varenda gång en sån där grej kommit på tal (och inte så lite heller) är att det är en touchscreen på den. Och jag har inte gnällt lite över de telefonerna med touchscreen.

Exempel: Mitt ex köpte en Iphone för... hm, två år sedan? Och han gjorde ingenting annat än att pilla på den där luren... vilket gjorde mig vansinnig. Så jag sa att:
"Om jag någonsin skaffar en telefon med touchscreen, skjut mig!"

Och nej, jag vill inte bli skjuten nu, men skulle tippa på att jag kommer vara tämligen grinig innan jag vant mig vid att det är touchscreen istället för knappsats...

Nu har jag börjat bli sådär fundersam igen, som jag egentligen inte vill... för när tankarna far iväg allt för långt, så mår jag bara dåligt...
Musiken har räddat mig många gånger, men samtidigt dödat mig inombords många gånger...
Ibland så är det som att den slår i takt med hjärtat när paniken hotar att kväva mig, och då blir jag egentligen bara stressad... men jag kan ändå inte leva utan musiken... hur ska jag göra, egentligen?
Paniken dansar i takt till musiken, som jag egentligen tycker så mycket om...

Jahapp, igår var man iväg till Rättvik... är ju Classic Car Week den här veckan... massor av fina bilar... skulle inte ha något emot att ta med mig en eller två av dem hem... MINST :)
Men svor som en galning ibland, eftersom zoomen på kameran hakade upp sig, så att bilkraken hann åka iväg, eller så var det (självklart) någon gångtrafikant eller cyklist som kom farande och förstörde min bild -.-
Och såg ju självklart ett flertal av märket min drömbil är... har velat ha en sådan där bil sedan jag var 13, då jag för första gången såg filmen "Gone in 60 seconds", med Nicolas Cage. Den filmen då han ska sno 50 bilar på 24 timmar...
Den sista bilen han ska sno, Eleanor, det är en sån bil jag har velat ha sedan jag var 13... en Ford Mustang...
Kan inte någon vänlig själ ge mig en Ford Mustang? Please?

När man skaffar en ny mobil, så tror man ju så klart att den ska funka som den ska... men sådan tur har inte jag.
Har skickat in telefonerna (En Sony Ericsson, vad annars...) 3 gånger, varav 2 av gångerna så har jag fått en ny av samma märke och modell... men med SAMMA fel på alla som jag fått... okej, fjärde gången fick jag reklamera telefonen, och har då fått en annan SE... som NATURLIGTVIS har samma satans fel som de andra... aldrig mer en SE, säger jag bara... är bra sugen på att ta ur SIM-kortet ur telefonen och backa över fanskapet till mobil med bilen...
Borde vara väldigt bra reklam för SE, har haft... hmm, 6 olika SE telefoner, och EN av dem har funkat som den ska... bra jobbat...
Jag och mr K satt och diskuterade den där satans telefonen... (fick lov att ringa upp 3 gånger, eftersom det BRÖTS... och då satt jag inte ens i BUNKERN, utan i TV-rummet...)
Jag: Om jag slänger den åt helvete, så kanske jag blir av med den... fast med min tur så slänger jag den väl rätt i TV:n så att den går sönder istället.
K: Inte helt omöjligt... och då blir du väl skinnflådd av dina päron när de kommer hem?
Jag: Och du tror på fullaste allvar att jag tänker vara hemma när de upptäcker hur TV:n ser ut?!

Drog iväg till miss P tidigare idag. Hade supertrevligt, som alltid.
Gick på promenad med hennes vovvar och så fick jag hjälp med att designa bloggen. STOOORT tack till dig tjejen! Du har gjort ett helt otroligt jobb! (även om det inte riktigt är helt klart, men ändå, so far, so good!)
Sen fick hon ju så klart (eller ja, jag ville det också, så ska inte klaga, minsann!) lov att vara fotograf... tog sin lilla stund, men lyckades tillslut få till en riktigt fin presentationsbild. Hurra hurra!

Är det här en bra eller en dålig dag, egentligen? Fast det kan jag väl egentligen inte veta, den har ju knappt börjat... det enda jag känner är hur ångesten tar strypgrepp runt min hals och sakta, sakta kväver mig... vad kan jag egentligen göra åt det? Inte mycket, verkar det som...

Vi sjunger och vi dansar en vemodsvals
Med smärtan nertryckt djupt i vår hals
Vi säger helst ingenting alls
 Vi bara dansar runt i en vals

Idag bar det iväg till stallet... har haft lite dåligt samvete eftersom jag inte varit där på ett tag, tillsammans med min vapendragare.
Men men, idag bar det iväg iaf! (På mer än ett sätt...)
Det blev en barbackatur, mysigt som bara den! Kommer ihåg vad min käre vapendragare sa innan vi stack iväg i galopp: "Om JAG ramlar av, så försök att INTE springa över mig, snääälla!"
Så kom vi till backen, hästarna kom fram i trav och sedan galopp. Jag måste ha sett jävligt rolig ut, det såg ut ungefär som att jag försökte undvika en massa kulor (som skjuts ur t ex en pistol...) eftersom jag for hit och dit när vi travade... sen när min kära springare kom fram i galopp så tog jag ett ordentligt tag i manen för att inte flyga all världens väg, men FAN vad härligt det var!
Detta måste göras om!