Usch, idag hade jag kunnat sova hela dagen, känns det som... har slängt massa skräp på återvinningen, lämnat tillbaka cykeln till mamma, som varit på service, kört bil halva dagen och sorterat massa saker som ska hamna på rea...
Sedan kom min jobbcoach, och när jag talade om att jag bett min läkare om ett utökat läkarintyg så lät det som att hon blev sur, eftersom jag inte talat om det för henne...
Ska träffa henne på fredag, då vi ska fylla i en massa papper... men nu ska jag fanemig försöka sova!

Då ska vi se... var ska jag börja, egentligen? Kan ju börja med söndagen, då det var mors dag... jag gav mamma en bukett rosor och en ask choklad. På kvällen kom mr E, miss M, mr E och mr L hit och fikade... mycket trevligt :)

Igår blev jag irriterad två gånger... först ringer de från psyk och säger att:
"Du vet väl att du ska vara hos din skötare klockan nio idag?"
Nej, det hade jag ingen aning om, eftersom jag inte fått någon kallelse (och klockan var ungefär 08.55 när receptionisten ringde)... vilket inte direkt är ovanligt... men nu skulle receptionisten ringa och tala om att det mötet var inställt, eftersom min skötare var sjuk.

Sedan skulle jag tanka igår, och först åkte jag på Macken, men där var bensinen snordyr (14.99), så då åkte jag till Statoil, där bensinen gick på 14.14. Men där kunde jag inte tanka, eftersom den med 95oktan var slut, och eftersom jag har katalysator i min bil, så kan jag inte tanka 98oktan.
Så fick lov att tanka på Macken ändå (blev skitförbannad, eftersom... priset...)
Sedan åkte jag 1,5 mil, och vad fan kostar bensinen då?! Jo, 13.99. Det kändes verkligen som min dag...

I torsdags kom alla PartyLite-ljusen... så jag fick sortera alla ljusen till alla personerna... och vissa (nej förresten, alla) ljus luktade sjuuuukt gott!

Idag hade jag tänkt köpa skor, men det blev inte av... hittade inga som jag verkligen ville ha... och då gick jag ändå igenom 3 olika skoaffärer (en av dem var jag till två gånger), men nej, ingenting dög åt mig... så då beställde jag ett par skor från nätet istället... får hoppas att de passar, annars kommer jag bli väldigt irriterad...
Har solat nästan hela dagen idag också... har dessutom köpt mors dag present... hann med en hel del idag, men nu ska jag försöka sova, är trött som satan, gick trots allt upp 06.20...



Dessa skor beställde jag... så snygga!

Idag har det varit superväder hela dagen. Har mest legat ute och solat nästan hela dagen, men började dagen med en promenad. Var dock inte allt för skoj, eftersom jag inte har några sommarskor, så fick gå i mina Dr Martens, varmt som satan, vill jag lova! Men det ska jag (förhoppningsvis) råda bot på imorgon, ska försöka hitta ett par snygga och bekväma sommarskor då... får väl hoppas på det bästa.

Var även ut på safaritur ikväll. Blev inte helt besviken, såg 2 älgar, en fjoling (som sprang för livet när jag ylade "MOOOOOO!") och en älgko... vet dock inte hur gammal hon var, hon stod en bra bit bort.

Sedan fick vi också besök av min bror, hans sambo, min brorson + deras katt som följde med... katten ylade dock ett flertal gånger, han hade väl fått nog och ville gå hem, och ville väl tala om det, att "Nu ska vi hem!"

Nu ska jag försöka sova... hoppas på det bästa, att jag får bättre sömn nu än vad jag fick inatt...

Idag var jag iväg till läkaren, och för en gångs skull så fick jag en kvinnlig läkare som lyssnade på vad jag sa. Är faktiskt första gången en kvinnlig läkare lyssnar på vad jag säger!
För alla andra kvinnliga läkare har hela tiden ansett att jag är underlägsen, och de är totalt överlägsna mig, och ser ner på mig... men idag fick jag en läkare som var riktigt bra! Hon pratade med mig, som om vi var... bästa sättet jag kan beskriva det på, är att hon behandlade mig som om jag var en jämnlike...
Hon skulle fixa ett nytt läkarintyg + ett sådant där utökat läkarutlåtande... dock visste varken jag eller hon om hon fick skriva det sistnämda... men hon skulle fixa det i alla fall.

Nu ska jag följa läkarens råd och låta bli att sitta vid datorn något mer idag innan jag lägger mig... och istället för att sitta vid datorn, så ska jag läsa en bok istället...

Igår fick jag hem hela min journal (ända sedan jag var nyfödd), det tog mindre än 2 månader för mig att få den, till skillnad mot psyk och HAB, som bara bråkar. Är så jävla trött på dem, jag menar, är det så jävla svårt att komma överens om vart fan jag ska utredas? Jo, uppenbarligen...
Blir så jävla förbannad över att de är så enkelspåriga (psyk vill bara att de utreder en diagnos, som jag redan blivit utredd för, och då kom de, det vill säga HAB, fram till att jag inte hade den.), de stirrar sig blinda på träden så de inte ser skogen.
Journalen var dessutom sjukt tjock, så hur jag ska lyckas orka läsa allt det, är en gåta...

Vissa delar av journalen har jag inte klarat av att läsa, som den från tiden på gymnasiet, där fick jag lov att sluta läsa, kände bara hur tårarna trillade ner för kinderna. Ingen tog mig på allvar då heller, verkar det som. Hur fan ska jag lyckas få någon att ta mig på allvar?

Det kanske är dags att vässa klorna och morra högljutt... ska jag klara det på torsdag? Jag måste klara det, annars går jag under, jag orkar inte med alla dessa jävla motgångar.

Jag kan dessutom bli väldigt irrterad på alla repotage som görs om dem som mår psykiskt dåligt. Rättelse: alla unga som mår psykiskt dåligt. Nästan alltid är de som mår psykiskt dåligt (i alla fall dem man läser om) mellan 14-18 år, ungefär.
Jaha? Men alla de som är över 18 och mår dåligt då? Räknas inte vi? Eller är det mera "Ni har haft er chans att göra något åt saken, nu är det för sent, tyvärr."
Det kanske inte alls är så, men det är banne mig så det känns.

Idag har jag varit ute och farit halva dagen, ungefär... fick hämta en rullator en liten bit från praktiken, var inte så farligt långt, så blev en trevlig liten promenad i finvädret... damen som ägde rullatorn var nittiofyra bast och bodde fortfarande själv. Jävligt imponerande... pigg som en mört och hon såg inte ut att vara en dag över 70.
Fick även hämta ett gäng cyklar som skulle fixas, vilket ledde till att chefen fick lov att visa på en karta var jag skulle hämta cyklarna, jag har sjukt dåligt lokalsinne... men jag hittade dit i alla fall, och fick hjälp att lasta in cyklarna i bilen, sedan var det bara att fara tillbaka, lasta ur cyklarna och lasta in stolarna som stod i bilen från början...

Just nu känns det fanemig som om ingenting spelar någon jävla roll längre. Jag får bara vänta, vänta och återigen vänta. Skickade iväg ett mail till ett PO, hon ringde upp och tyckte det var "sååå tråååkigt att jag fått vänta sååå länge på utredning", och talar också om att det är skitmånga som väntar på ett PO, så jag får (återigen) vänta. Sedan har de ju snart semester också, och de är bara 5 stycken som jobbar i hela norra jävla Dalarna. Ska jag behöva flytta för att någon jävla hjälp alls eller?
Jaha. Hur fan ska jag få fart på psyk och HAB egentligen? Just nu känns det fan som det kvittar om jag lägger mig ner och dör, det känns som om psyk tycker det vore bra, då har de ju en patient mindre att bry sig om.

Idag är det söndag, vilket innebär nästintill obligatorisk "efterrättsdag". Idag testade jag ett nytt recept, vet inte riktigt vad jag ska kalla efterrätten, limekaka eller limetårta...
Hade pressat 2 stycken lime, och råkar (självklart...) tippa ut burken med limesaft... något frustrerande, så det var bara att plocka fram 2 nya limes. Sammanlagt gick det åt 4 stycken...
När jag skulle ta bort skalet från limen (det behövdes också till kakan...) så river jag mig så klart på rivjärnet... gjorde satans ont, men det gick bra i alla fall.

Har ganska precis smakat den, och den var jättegod! Passar bäst med vaniljglass till.

Idag har jag varit rastlös och irriterad hela dagen... har inte direkt haft mycket att göra, och känner bara frustration och hur jag bara vill gråta. Är så jävla trött på att känna mig misslyckad och ivägen, jag känner mig mest jobbig och det verkar som att människor inte förstår mig.

Jag önskar jag hade fler vänner, men jag vet fan inte hur man gör, jag känner mig helt jävla bortkommen och som om jag vore tappad bakom en vagn.
Ge mig den femåriga, orädda flickan som var jag, ge mig henne tillbaka!

Om jag var arg igår, så var det ingenting emot vad jag var idag, fy fan så förbannad jag har varit. Jag höll på och fixa lite saker innan det var dags att åka iväg till "dårhuset" (min nya benämning på det där jävla skitstället som kallas "psyk".)
Mamma kommer ner med min mobil i näven, som ringer, men jag hinner inte svara. Då rycker vi bara lite på axlarna och misstänker att om det är viktigt så kommer de ringa igen.
Jag känner på mig att det där jävla samtalet inte bådar gott, och någon minut senare så kommer mamma ner igen, då har det ringt på hemtelefonen istället.
Jag går upp och svarar, fylld med onda aningar.
"Visst skulle du träffa en läkare idag?"
Jag hummar lite, och instämmer, att ja, jag skulle träffa en läkare idag.
"Nu är det så att det mötet tyvärr är inställt...!"
För en gångs skull så får jag ett smärre psykutbrott och skriker:
"Men för i helvete!"
"Jo, men nu är det så att hon är sjuk, vi kommer boka en ny tid så fort som möjligt."
Jag hör knappt att personen jag pratar med säger "hej då", utan jag mer eller mindre slänger på luren i örat på henne.
Boka en ny tid så fort som möjligt, my ass. Det kommer bli jag som kommer få lov att ringa det där jävla stället och be om ännu en läkartid.
Och hur var det nu med de där blodproverna jag skulle ta var 3:e månad? Sist jag tog ett, var i december någon gång, det är maj nu. Är det meningen att jag ska hålla reda på allt sånt? Jag har fullt upp med att försöka fungera, hur fan tror de jag ska kunna hålla reda på alla jävla blodprover?!
Och att läkaren var "sjuk" tror jag vad fan jag vill om. Det skulle inte förvåna mig om hon tog ledigt, bara för att det var en klämdag.

Inte konstigt att det där jävla stället har dåligt rykte, de är ju så "otroligt" måna om sina patienter. Jävla idioter.

Idag har jag faktiskt varit lite duktig och städat... tände även ljus, så nu luktar det gott också :)
Imorgon ska jag iväg till läkare nummer 17, om jag minns rätt. Får väl se vad det smartskaftet har att säga. Och om personen i fråga inte är där i tid, så tänker jag fanemig gå därifrån, för varför ska jag vara i tid, om inte läkarna behagar vara i tid? Tror de inte att jag har något bättre för mig än att vänta eller?
Det jävliga är att jag behöver ett läkarutlåtande, men jag tvivlar på att en underläkare kan skriva ett sådant. Dessutom har jag inte hört ett jävla dugg från min skötare, som ska vara min kontaktperson. Vilken otroligt bra kontaktperson jag har... har träffat personen i fråga två gånger.
Fan i helvete vad jag hatar psyk, och fan i helvete vad jag hatar mig själv som är en sådan jävla mes som inte kan säga ifrån.

Hat, hat, hat!

Så satans trött, som vanligt. Hatar att jag inte får sova, och ingen läkare lyssnar ju för fan på vad jag säger. Inte min handläggare eller jobbcoach heller.
Saknar miss K, hon fick i alla fall saker att hända, och höll inte på och pressa och stressa mig, som den jobbcoach jag har nu, gör. Min nuvarande vill ju att jag ska lägga till en dag till (Jag fick "fundera på saken"), men jag vet att jag inte kommer palla det, för varenda jävla onsdag är det samma sak, jag är helt död när jag kommer hem.
Dessutom så får jag ju noll i lön, eftersom det bara är en praktik, och nästa gång jag träffar min jobbcoach så ska jag fan fråga henne om hon skulle kunna tänka sig att jobba 16 timmar i veckan gratis. Svaret kommer garanterat bli ett nej, och då kommer jag lätt fråga henne om varför jag i så fall ska jobba gratis, 16 timmar i veckan.
Jobbar ju gratis nu också, chefen behöver ju inte betala mig en krona. Och nej, jag är inte arg på honom, det är ju knappast något han kan göra åt saken...
Men jag hatar när jobbcoachen tjatar på mig och stressar mig, då får jag bara panik och mår dåligt... miss K stressade mig aldrig, utan när jag sa att jag "bara var på praktiken 12timmar i veckan", så tyckte hon att det var jättebra, eftersom jag börjad med 6timmar i veckan...

Jahapp, möte idag alltså, med min handläggare + min jobbcoach. Den sistnämda började tjata om jag ville lägga till 1 dag på praktiken. Visst, jag trivs å ena sidan, men å andra sidan, jag får inte betalt för det... jag känner ingen som skulle jobba 12 timmar/vecka gratis (eller 16, om jag nu lägger till 1 dag). Så... lite... frustrerad... också...

Är även förbannad, trött och mår apa för tillfället. Fick redna på att min remiss från HAB (väntar fortfarande på utredning från dem, har väntat i snart ett helt jävla år på skiten) är uppe på chefsnivå, de håller på och bråkar om skiten fortfarande, om jag ska tillhöra HAB eller psyk. HAB anser att jag är ett "avslutat ärende" och vill bolla tillbaka mig till psyk, medan psyk vill ha mig till HAB.
Vilket innebär att jag hamnar mellan stolarna. Som vanligt.
Vad trevligt det är att må dåligt, jag känner mig verkligen värd enormt mycket. Ungefär lika mycket som smutsen under mina Dr Martens. Jävla as, är det så förbannat svårt att enas?
Ja uppenbarligen, för då måste de ju lägga ner tid och pengar, vilket absolut inte verkar gå.
Så då får jag och alla jag tycker om, lida för det. Det är nog fanemig dags att sätta ner foten, för jag orkar fan inte ha det så här... snart ger jag upp, jag orkar inte resa mig hur många gånger som helst, efter alla jävla käftsmällar.

Idag har jag fanemig frysit hela dagen... var nog inte varm en minut ens... eller jo, någon minut imorse när jag drack kaffe, annars kyla.
Fick lov att fixa lite mediciner idag, och när jag skulle gå från parkeringen in på Maxi så höll jag på att 1. drunkna, eftersom det regnade så jävligt, och 2. Blåsa till Blåkulla, för satan vad det blåste...

På praktiken var det också snorkallt, dels för att jag satt på ett stengolv och målade ett element, och dels för att jag satt nära dörren som hade en tendens att blåsa upp titt som tätt... blir jag sjuk nu, så blir jag vansinnig!
Sa till mamma (angående vädret):
"Det ser för fan lika grått och trist ut som i oktober, men det är för helvete MAJ nu!"

Pappa har även kollat på min fläkt idag, får hoppas att det räckte med att bara byta säkring, annars kommer jag att bli tokig, hatar när saker och ting krånglar... vill att det ska funka på direkten och hela tiden (uhm, more or less...).

Men nu ska jag, på grund av att jag sov totalkasst inatt, försöka mig på att sova. Har massor att hinna med imorgon, känns det som...

Igår for jag och mr K neröver... jävla skitväder hela vägen, bara regn, regn och regn i varierande styrka... bästa av allt: fläkten funkade för fan inte, så jag hade imma som satan på passagerarfönstret + förarfönstret... (inte hela vägen dock, men en bra bit...)

När vi åkt 10 mil ungefär, så får jag se att det är poliskontroll. Blir inviknad till sidan och polisen ber mig blåsa.
Jag: "Vill du se körkortet också?"
Polisen: "Nej, det är bara nykterhetskontroll, så du behöver inte visa körkortet, om du lovar på heder och samvete att du har ett."
Rätt rolig kommentar, faktiskt... fick även se hur testet ser ut när man är nykter... kan ju tala om att jag blåste grönt, annars hade jag väl förmodligen inte suttit här, hoho...

I måndags var det exakt 3 år sedan jag och mr K träffades första gången... satan vad tiden går fort... var egentligen inte tänkt att han skulle följa med mig hem i söndags, men det blev ett snabbt beslut om motsatsen...

Igår var det ljusparty här hemma... köpte en ljusstake (som ser ut som en humla) och ett stort ljus med tre vekar... tänkte först köpa ett ljus med mitt stjärntecken, men tyckte inte att det luktade speciellt gott, så jag struntade i det...  

Har även fått ny läkartid nästa vecka. Hatar att jag som patient ska behöva ringa och tjata för att få en jävla läkartid... är det inte de inom psyk som ska hålla koll på sådant? Uppenbarligen inte...
Det känns som att det kommer att sluta med katastrof, eftersom jag behöver ett utökat läkarintyg eller vad fan det heter, för att kunna ansöka om aktivitetsersättning/aktivitetsstöd (minns inte vilket), och det blir ju väldigt lätt när jag får en satans underläkare.
Det hade jag sist jag var till läkaren också, och då var det en överläkare som fick lov att skriva under intyget... det blir bara bättre och bättre... sedan blir det ju inte bättre av att varenda läkarjävel skriver olika diagnoser varenda jävla gång...
Och ännu bättre blir det eftersom jag fått olika läkare varenda jävla gång. Hurraaaaa...

Fick precis reda på att det inte blir något ljusparty på söndag... tråkigt, hade faktiskt sett fram emot det... nåja, det blir på onsdag istället, så ska inte klaga allt för mycket...
Sedan fick jag reda på att min brorson, mr L, ville följa med mina föräldrar på marknaden imorgon... önskar jag också kunde gå, men jag är ju trots allt 17 mil ifrån den, så är lite väl långt att åka...
Och imorgon fyller mr K's systerdotter år, så vi får väl se om vi åker iväg och firar henne... ingen omöjlighet :)

Just nu känner jag för något som det var ett tag sedan jag kände för att göra... vill bara skriva, skriva, skriva... känner hur skrivarlusten börjar ta över igen... vet inte riktigt om det är bra eller dåligt, vill inte direkt bli manisk... men det blir väl så ibland, tror jag...
Jag drömmer om att alltid få skriva, hoppas vågar jag inte, det är livsfarligt... jag vågar bara låta mig själv drömma, det tar jag mindre skada av...

Det jobbiga är, att ibland när jag verkligen vill skriva, så bli det ingenting, orden fastnar inte, varken på pappret eller på skärmen, det är bara tomt. Jag är tom och skärmen/pappret blir lika tom/tomt...

Jag och mr K satt och tittade på ett avsnitt Criminal Minds för några dagar sedan, då en tjej blivit mördad, då han kläcker ur sig:
"Ja... där har vi ett halvdött lik..."
Jag blev något fundersam över den kommentaren, vill jag lova... Sedan när är ett lik halvdött?!

Alldeles nyss satt vi också och tittade på ännu ett avsnitt Criminal Minds, då han säger:
"Vi får hoppas att hon var död innan hon blev mördad!"
Hoppas kan man ju alltid göra, men... om hon var död innan hon blev mördad, så blev hon ju inte mördad... eller har jag fel? O.o

Igår var jag, mr K och mr J iväg till deras föräldrar... mycket trevligt och många skratt! Vi gick en promenad med Kenzo, en supermysig boxer...
När vi gick till min bil för att åka till föräldrarna, så såg jag vårtecken tjohoo! Ett gäng blommor... och häromdagen när jag och mr K var till affären så såg vi blåsippor, vitsippor och även en humla... våren verkar vara här för att stanna, tjohoo!