Tillbaka i sadeln
Hon var faktiskt helt tyst när jag tog ut henne. Den enda som gnäggade var faktiskt hennes kavaljer...
Ridturen gick ganska bra, det enda problemet jag hade med Svarta var att hon hade jättesvårt att få fäste på vägen, eftersom det var snorhalt och hon hade inga broddar, stackaren...
Det var riktigt härligt att vara tillbaka i sadeln, jag har inte ridit på flera månader, minns inte när det var sist jag satt i sadeln...
När miss P ridit iväg till Capris stall, då började Svarta gnägga sådär hjärtskärande som bara hon kan... men hon lugnade ner sig så fort hon kom in i stallet och såg sin kavaljer...
Honom kan man inte rida, jag vet dock inte varför... men han var otroligt fin!
Ridtur
Hade i alla fall en mysig ridtur med henne, hon är verkligen en go häst...!
Smärta, ridtur och brunstiga hingstar
Och Svarta har blivit snabb, minsann! Hon hängde på Elvis vääääldigt bra idag... rätt bra insats med tanke på att när jag började rida henne, så var hon helt slut efter en galopp på hundra meter... så ja, lite skillnad är det allt...
Var sedan hem till miss P en sväng, dock inte allt för länge, både hon och jag var trötta... innan jag drog mig hemåt, så upplyste hon mig om att hon fick lov att bädda till sin säng eftersom mr M varit hos henne... och jag svarade att:
"Okej... ja, han kanske har bökat runt i sängen som en brunstig hingst...!"
Några sekunder senare inser jag vad jag har sagt, och fnissar:
"Erhm, nejmen vänta nu... hingstar brukar inte bli brunstiga, men ston däremot...!"
Ridtur
Sedan skulle jag duscha när jag kom hem, tänkte jag... men tji fick jag... det kom inte en droppe vatten ur kranen, så fick vänta över två timmar innan jag fick duscha, så var lagom glad...
Nu ska jag ta och sova, får väl se hur bra jag lyckas med det...
Sliten...
Det kluriga är att hon inte bara är envis, hon är stark som en oxe också... men men, skam den som ger sig...
Men är inte allt för bra om hon tvärvägrar lyssna på vad man säger, utan gör precis som hon vill. Mamma påpekade att man inte alltid kan få som man vill, och mitt svar blev: "Säg det till Svarta!"
Så nu blir det slappande i mina mysiga tofflor som jag (otroligt nog) hittade på första stället jag letade med en kopp kaffe... sen får vi väl se vad jag hittar på...
Fyy!
Jag blänger ilsket på bilföraren, eftersom det inte var långt ifrån att han körde på mig och Svarta, och lägger sedan till, till miss P:
"Jag hytte med näven mot den där föraren också."
"Jamen vi skulle ju ändå svänga in på den där vägen..."
"Och? Han ska ju fortfarande lämna företräde, och behöver inte köra över mig och Svarta för det... så, det blev att jag hytte med näven!"
Miss P flinar och säger:
"Att hytta med näven är ungefär som att säga FYYY, det är inte en jävel som bryr sig... visa honom fingret istället, det är mycket effektivare!"
Ridning och tvättmaskinen
Red Svarta idag, var ner på klubben med S-L, men stack iväg när han väl kommit till klubben. Det var inte omtyckt av Svarta, hon gnäggade, tvärvände flera gånger och jag blev riktigt irriterad, men jag vägrade ge upp, hon skulle gå åt det hållet jag ville, och inte åt det hållet hon ville.
Lyckades tillslut ta mig bort från klubben, efter diverse vändningar och volter, och började bege mig mot stallet istället.
Lyckades ganska bra, ända tills vi kom till en korsning, då hon försökte vända, igen.
Kan ju lugnt säga att jag var jävligt trött i benen när jag väl satt av... och egentligen kan jag inte förstå varför Svarta gör som hon gör. Hon får i princip panik om hon lämnar Elvis, vill bara vända och gnäggar hjärtskärande... det är ungefär som att hon tror att hon aldrig mer ska få se honom...
Annars har väl dagen varit rätt lugn, förutom att jag fått lov att starta om tvättmaskinen idag igen, tre gånger. Men den ska tydligen bytas ut imorron, så då får vi väl förhoppningsvis en tvättmaskin som inte ska behövas startas om hela jävla tiden -.-
Vilken fart!
Det var från A, som undrade om jag kunde rida tillsammans med henne, eftersom S-L inte kunde. Jodå, det kunde jag.
Snabbt som ögat satte jag på mig ridkläder, slängde i mig min frukost och en kopp kaffe och for iväg till stallet.
Jag hade totalt missuppfattat det A skrivit, så jag trodde att jag skulle rida med S-L, men så var inte fallet.
Vi stack iväg på ridturen, och när vi kom fram i trav så drog Svarta iväg som en avlöning. Jösses, vad hon kan trava fort!
När vi sedan kom fram i kort galopp, så lyckades hon faktiskt hålla jämna steg med Elvis! Men när han drog iväg i ökad galopp hade hon lite svårare att hänga på.
Men vilken skillnad det är emot när jag började rida henne, då orkade hon knappt galoppera 200 meter...
Och det verkar som att ägaren till Svarta uppskattar att jag motionerar henne, och det är ju alltid kul att få höra :)
Svarta...
Idag var det riddags igen. Red med S-L, och det var hur mysigt som helst.
Tycker otroligt mycket om Svarta, även om hon tror hon kan göra lite som hon vill ibland, minsann. Men jag tycker om henne ändå.
Sedan drog jag iväg till miss P och umgicks lite med henne. Efter ett tag kom även hennes lillasyster. Tycker det har varit en riktigt trevlig dag idag :)
Stackars öronen...
Idag kunde inte miss P rida med mig, eftersom hon inte mådde så bra. Jag smsade då S-L och undrade om han kunde rida med mig.
Nej, det kunde han inte, men hans son kunde, men då fick jag lov att rida Elvis.
"Okej, inga problem" tänkte jag.
Men ack så fel jag hade. Jag tror det tog 45 minuter innan jag fick på honom tränset, eftersom han är så otroligt rädd om sina öron.
Men tillslut fick jag på honom tränset, och jag kan ju tillägga att jag var genomsvettig innan jag ens tagit mig upp på hästryggen.
När vi väl tagit oss iväg, så tvärstannade Elvis efter en liten stund. Vad kan ha skrämt honom?
Svar: Kor!
Det är något av det värsta Elvis vet, han är livrädd för kor.
Men det gick bra det med, så länge som Svarta gick först. Han var väldigt, väldigt skeptisk, trippade på tårna och var spänd som en stålfjäder.
Men vi tog oss förbi de läskiga korna utan missöden också :)
När vi sedan var tillbaka, så var det dags att tränsa av, och sätta på Elvis grimman, vilket inte var omtyckt, eftersom jag då fick lov att bråka med hans öron igen...
Men med lite hjälp av S-L's son, så fick jag tillslut på honom grimman, och han och Svarta kunde återvända till hagen :)
Dödande fötter
För det första så var jag iväg med miss P till pållarna. Gick 3 km (för att komma dit), red och gick sedan 3km igen. (För att komma hem)
Att gå i ridstövlar är INTE att rekomendera, mina fötter är röda och helt döda på grund av alla blåsor på mina stackars fossingar...
Barbackaturen var supermysig, men vi tog det lugnt. En skrittur på en ny väg vi inte varit på förut... supernice :D
Full fart framåt!
Men men, idag bar det iväg iaf! (På mer än ett sätt...)
Det blev en barbackatur, mysigt som bara den! Kommer ihåg vad min käre vapendragare sa innan vi stack iväg i galopp: "Om JAG ramlar av, så försök att INTE springa över mig, snääälla!"
Så kom vi till backen, hästarna kom fram i trav och sedan galopp. Jag måste ha sett jävligt rolig ut, det såg ut ungefär som att jag försökte undvika en massa kulor (som skjuts ur t ex en pistol...) eftersom jag for hit och dit när vi travade... sen när min kära springare kom fram i galopp så tog jag ett ordentligt tag i manen för att inte flyga all världens väg, men FAN vad härligt det var!
Detta måste göras om!