Teknikens underbarn...?

Jahapp, igår var det dags att äntligen föra över lite bilder från telefonen till datorn, tänkte jag. Kopplar in telefonen med USB-kabeln och ska installera nödvändiga drivrutiner. Men tji fick jag. Inga drivrutiner hittades, och datorn ber mig sätta i en skiva.
"Vilken jävla skiva?!" tänker jag irriterat, innan jag försöker med en annan inställning. Jodå, det funkar. "Jahapp, då försöker jag väl med att installera drivrutinerna till förra inställningen igen då."
Vilket (så klart) inte fungerar. Jag är då beredd att slänga både dator och telefon ut genom fönstret, men låter bli, och drar iväg till stallet istället.

När jag kommer hem, så byter jag inställning på telefonen, och stoppar in minneskortet som jag hade till min gamla LG.
"Hurra, det funkar!" tänker jag glatt, men icke. Mina bilder som jag har på telefonen, ligger i telefonen, och alltså inte på mitt minneskort. "Jahapp, då får jag väl föra över bilderna till minneskortet då!" tänker jag, ÄNNU mer irriterad.
Jag försöker leta reda på hur fan jag ska lyckas få över bilderna till minneskortet, och är (återigen) på väg att hiva ut telefonen genom fönstret, eftersom den vägrar göra som jag vill.
Men tillslut lyckas jag få över bilderna till minneskortet, och kan då ÄNTLIGEN föra över korten från telefonen till datorn.


Och idag var det dags för lilla Snuff att vara teknisk igen. Min kära mor hade  köpt nya färgpatroner till skrivaren(efter sisodär en månads stillestånd).
"Kan du fixa det?" undrar hon, och visst kan jag det.
Att byta färgpatronerna var ingen match, det värsta var att försöka bryta sig in in den jävla förpackningen som är barnsäker. Nåja, i mitt tycke, i alla fall. Men med en inbrottstjuvs säkra hand, och med en sax till hjälp, så lyckades jag tillslut få upp den, hurra hurra!

Jag öppnar luckan där färgpatronerna ska sitta, och upptäcker att: De är borta. Vart fan har de tagit vägen?! Jag kliar mig i skallen och ser mig omkring. Sedan upptäcker jag att: lampan till skrivaren är släckt. Den är alltså AVSTÄNGD. Jag suckar irriterat åt mig själv, startar skrivaren och hoppar färgpatronerna snällt fram från sitt gömställe...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0