Igår åkte jag hem från mr K... ville inte, ville stanna kvar där... jag trasas sönder, jag är trasig.
Hälsade även på miss P, som jag inte sett på flera veckor... var roligt att träffa henne igen... och hon har en väldans fin lägenhet nu! (Inget fel på den gamla, men den här var väldigt mycket vassare!)

Min ångest har slagit till som en käftsmäll, once again. Dessutom mår jag bra mycket sämre än vad jag gjort på länge, jag vet inte riktigt varför... kanske på grund av 3 möten jag ska ha den här veckan, varav två jag inte ser fram emot.
Blodbegäret verkar ha vaknat igen, vart kom det ifrån? Jag kämpar emot, kan jag stå emot? Jag vet inte längre... jag vill bara må bra och veta vad fan som är fel, men läkarna är som vanligt så jävla enkelspåriga, de verkar endast känna till de enkelriktade skyltarna...
Jag verkar återigen ha nått botten...