Sagan om ringarna

Igår och idag har jag verkligen haft tur som en tok... i alla fall gällande två av mina ringar.
Igår skulle jag iväg och kasta en massa grejer (från praktiken) uppe på sopstationen/återvinningsstationen. När jag ska slänga i en säck med brännbart, så lossnar min tumring och ramlar precis på kanten till pressen. Jag når den alltså inte, utan den ligger nere vid kanten på själva pressen...
"Jag tappade min ring!" ylar jag, varvid en snäll kille som jobbar där springer och hämtar en griptång så att han ska kunna få tag i den, vilket han också, som tur är, får.
Jag kan ju tala om att jag snabbt som fan tog av mig alla ringarna och lade dem i en ficka med dragkedja på...
 
Idag skulle jag, mr B och mr N klippa ett gäng häckar vid ett par lägenheter. Jag hade redan satt på mig ett par handskar, och mr B ska precis ta på sig ett par han också, men han lyckas inte riktigt...
"Fan vad trånga de var att få på sig... men vänta... en RING?! Har du tappat förlovningsringen i handsken?" utbrister han och ser frågande på chefen, som nekar till detta.
Jag inser snabbt som fan att det är min ring som jag trodde att jag tappat i bilen eller ute på gården, i höstas någon gång, när jag och miss P höll på att klippa en annan häck... kändes aningen konstigt (och aningen lyckosamt) att jag fått tillbaka den ringen också...
Så, hädanefter: inga ringar på praktiken, kan jag lova!
 
 
Ringen till vänster är den som jag tappade i "brännbartcontainern" och den till höger är den jag trodde jag hade tappat i bilen/ute på gården...
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0