Imorgon är det färst dags för praktik igen, sedan ska jag iväg till min jobbcoach... jag undrar hur det ska gå, egentligen... ska ta med sjukintyget och visa för henne, så hon får se vad läkaren har skrivit. Visst, är ju inte mycket hon kan göra åt saken, men ska försöka förklara för henne hur jag ser på saken...

Lyssnar på Marilyn Manson och vill bara skrika ut mitt glödande självhat, skrika ut all min ångest som egentligen inte får plats i världen, det känns som jag är alldeles för... jag vet egentligen inte vad... krävande? Svag? Liten? Ynklig?
Jag önskar att jag kunde vara som mina älskade syskon, som mår bra och klarar av världen, vilket jag inte gör. Jag tycker inte om världen och klarar inte av livet...

Nya vänner? Nya människor? Hur gör man för att skaffa det förstnämnda? Ge mig det, jag ber... hoppas vågar jag inte, hoppets brinnande låga är på väg att brinna ut...
Jag begär egentligen inte mycket... jag vill veta vad fan det är för fel på mig, jag skulle vilja ha en egen lägenhet, ett jobb och sist men inte minst, antingen en liten kisse eller en hund, det är allt jag begär, men det verkar vara alldeles för mycket begärt...