Har spenderat en trevlig kväll hemma hos "svärföräldrarna" och mr K, ganska precis hemkommen.
Började dock inte direkt bra när jag och mr K skulle åka hem... bilkraken ville inte bli varm! Var snorkallt i bilen och det blev is på insidan av rutan. Var på väg att gråta av frustration...
Som tur var så ringde mr K till far sin som fick komma ut och kolla på bilen... det visade sig att jag hade lite taskigt med glykol i bilen, så får fixa det när jag kommer hem...

Får se vad 2012 har för äventyr på lut, och om det blir ett bra år... förhoppningsvis så blir det väl det... här smäller det för fulla muggar just nu, hur mycket raketer och grejer som helst...

Det nya året invigs med en kopp rykande hett the... törs fan inte dricka en droppe alkohol, vägrar göra det om jag ska köra bil dagen efter... så, det får bli the istället. Flarran jag fick av mr F och miss A får vänta till en annan dag... vet dock inte när, men men, det löser sig väl, antar jag...

Igår invigde jag nya kameran jag fick av pappa, så nu vet jag dock inte vad jag ska önska mig i födelsedagspresent, väntade mig inte att få en kamera...

Idag ska jag fixa de sista julklapparna... det är väl cirkus 5 stycken kvar... slog in 3 stycken igår...
Imorgon blir det pepparkaksbakning, väldigt skoj! :D
Håller med mr A, min kusins äldsta son (mamma trodde att min kusins barn inte skulle vilja baka pepparkakor i år, eftersom de blivit större... men den som var mest entusiastisk var min kusins äldsta son.), han anser att det inte blir någon riktig jul om de inte bakar med oss... kan faktiskt hålla med, skulle kännas konstigt om de inte bakade med oss :)

Jahapp, idag åker jag hem från mr K... vill inte!
Det känns även konstigt att Lillan inte är här, vet att jag fortfarande sitter långt ut på soffkanten när jag sitter vid datorn, eftersom hon alltid skulle ligga bakom ryggen på mig... och då fick jag ju lov att inte sitta långt in på soffan, eftersom jag då satte mig på henne.
Även när jag gör situps så är jag livrädd att jag ska lägga mig på henne, eftersom hon tyckte om att ligga i sängen och slappa...

Lilla kissemiss, saknar dig så!

Jahapp, idag blev det att jag och mr K åkte neröver... vi hälsade på min bror och hans familj på vägen ner... trevligt som alltid! Skulle vilja träffa dem oftare, men blir lite svårt eftersom de bor 10 mil ifrån mig... tråkigt! :/

Usch, jag vill så mycket, men hur ska det gå till? Hur ska jag någonsin klara av det? Går det, undrar jag i mitt stilla sinne...

Och angående boxningen i tisdags: Vi hade vår vanliga instruktör, men jag klarar inte av cirkelträningen, får panik... så det blev att jag lämnade lokalen och satt utanför och grät av ångest istället...

Nu har jag en skaplig huvudvärk... men men, den går väl över, får jag hoppas...
Lyckades få klart brorsans present idag... låg vaken länge som satan igår och insåg att jag hade missat att sätta dit det viktigaste på hela collaget...
Ni vet, när man var liten (eller ja, folk kanske gör det fast de inte är små, vad vet jag :)) så hade i alla fall jag en sådan här kompisbok... brorsan skrev i den 1996, och det har jag kvar... kopierade hans svar och tänkte klistra in det på collaget... vilket jag så klart glömde igår, men kom på det igår kväll... så fick fixa det idag istället...

Pheeeew, nu är jag äntligen (efter sisodär en veckas slit) färdig med brorsans present... hoppas han uppskattar den, annars kommer jag att bli våldsamt irriterad...

Ringde för att fråga efter min läkartid också, fast det gjorde jag igår... blev jävligt irriterad (eftersom jag talade om att jag inte fått någon kallelse), då hon jag pratade med inte ens hade skickat någon... duktigt, verkligen duktigt. Är inte direkt första gången det händer att de har glömt att skicka en kallelse heller... eller en annan favorit: De skickar kallelsen, jag ska vara på mötet klockan 13.00 och klockan är då 14.00. (Ja, samma dag som jag fick kallelsen, så insåg jag att jag var 1 timme sen till mötet... men ja, där jag bor så kommer inte posten förrän vid 14.00)

Nej, nu ska jag sova, så jag orkar slå in brorsans present imorgon :D

Pheeeew, det känns som att jag har varit i gång hela dagen idag... först praktik, sedan hem och käka, lämna papper, iväg till miss P (stort tack för all hjälp med bloggen och lånet av scannern!), hem, äta, posta brev, fixa presenten till min storebror... det snurrar bra i skallen nu, vill jag lova!
Kollade lite i gamla album också, på när jag var liiiiten... var rätt skoj, var läääänge sedan jag gjorde något sånt...
Hittade ett kort på mig, då jag inte kan vara gammal alls, max 2 veckor...
Och om ni undrar varför jag har ett ärr på skallen, så är det bara att läsa om det här. Har även skrivit lite om det i min underblogg... (så, det är bara att välja, om ni ska kolla min underblogg och gå via länken där, eller gå via länken här ovan...

Idag känns det som att jag inte haft en minut för mig själv på nästan hela dagen... jag steg upp, käkade frulle, tränade och stack sedan iväg till praktiken, där även miss P var. Var skönt att få måla och samtidigt prata med henne.
Vid 10.30 ungefär, så ringer mobilen, och först blir jag väldigt irriterad, eftersom jag är helt övertygad om att det är ett lismande försäljarkräk.

Ack så fel jag hade... det var min bror som ringde, som undrade om jag slutade praktiken klockan 12, vilket jag bekräftade. Han undrade då om jag kunde åka in och hämta min brorson på akuten, eftersom han, min bror och hans sambo var på akuten, eftersom miss M hade fruktansvärt ont i magen.
Först trodde jag det var min brorson som var på akuten, men nu var det miss M. Jag tror det var blindtarmen, de har fortfarande inte lyckats lista ut det...

Så jag skjutsade hem miss P efter jag slutat (hon skulle på lunch) och jag körde iväg mot akuten.
Det tog en stund, men sedan hittade jag min bror och min brorson. Jag körde hem, fixade lunch och spenderade sedan tiden fram till ungefär 14.30 med min brorson, sedan kom mamma hem.
Vi åt vid 16.00, och vid 18.10 så fick mamma lov att åka på träning, och efter det så kollade jag och brorsonen på film, sedan gick vi hem till honom, och vid 19.30 så kom min bror hem...

Tänker på miss M, och hoppas verkligen att allt är bra med henne och att hon snart får komma hem!

Hånskrattet ligger nära, jag ringde mamma för en timme ungefär, och frågade om hon hade pratat med min kurator och lite annat folk.
Det hade hon, och min kurator skulle ringa och höra var jag låg på väntelistan.
Jag tror inte längre att hjälp är möjlig, jag hånskrattar i smyg åt dem när de säger att de ska hjälpa mig. Är det dags att hjälpa mig först nu, när jag börjat ge upp?

Fick även reda på att läkaren inte ens skickat mitt sjukintyg... Varför i helvete tror hon att jag går dit? För att jag tycker det är roligt eller? Verkar då onekligen så i alla fall...

Taggar runt mig, tårar och självförakt...
Jag hatar att vara så jävla snäll (vad nu det är, egentligen) hela tiden. Trampa sönder mig, jag är redan söndertrasad, stampa för all del på mig mer...
Självföraktet svider, varför är jag så ilsken mot någon som inte gjort mig något, som alltid ställer upp, no matter what? Varför blir jag så arg och hånfull mot henne, hon som inte förtjänar det? Det gör att självföraktet stiger och tårarna rinner...
Varför, varför, varför?
Ge mig många mjuka ord att ge till henne, och mindre av de hårda...

Just nu har jag kraschat så jävla hårt det bara går... smärtan är obeskrivlig...
Klev upp vid halv nio igår, och blev förvånad över att dörren inte var låst, som den brukar vara.
"Nåja, mamma har väl ändrat schema så hon börjar senare då" tänkte jag, klev in till datorrummet där mamma satt och pratade i telefonen...
Jag började riva lite bland mina tidningar för att ha något att läsa medan jag åt frukost, och precis då avslutade mamma samtalet och talade om att:
"Mormor somnade in 03.30 inatt..."
Jag kunde inte riktigt greppa vad hon sa, utan fortsatte gräva bland mina jävla tidningar, tills jag hittade en, och först då kopplade jag vad mamma sagt...

Det gick egentligen väldigt fort på slutet... mamma ringde mig i tisdags när jag var hos mr K, och talade om att mormor var dålig... att det mer handlade om dagar, snarare än veckor...
Mr K bad mig att inte måla fan på väggen, och försöka låta bli att tänka på det... men som sagt, det gick fort på slutet...
Jag antar att mormor tillslut gav upp, och det kan jag väl egentligen förstå, hon blev trots allt sängliggande i 10 år efter sin stroke...

Men det gör fortfarande väldigt, väldigt ont... min mormor, som på slutet inte kunde se ordentligt, och mest sov... innan hon blev sjuk så pratade hon hur mycket som helst, det var svårt att få tyst på henne...
Och så fort hon kom hem till oss, så ville hon alltid se på filmen "Babe, den modiga lilla grisen"... det verkade inte spela någon roll hur många gånger hon såg den, se den skulle hon alltid göra då hon kom hem till oss...

Dagarma bara flyger förbi, nu är det 2011...
Har haft trevliga dagar här nere med mr K, hans föräldrar och Lillan... men snart måste jag åka tillbaka uppöver igen... vill inte!
Fick en jättesöt toffla av mrs A i julklapp, och varm och skön är den också :D
Annars har jag inte gjort så mycket, mest kollat på Law and order och The Forgotten.

Jag både vill och vill inte åka hem. Saknar vissa människor därhemma, men kommer sakna människor här också, där jag har mitt andra hem...

Just nu klurar jag på vad jag ska hitta på, kanske kolla på film med mr K, vad vet jag... det ordnar sig...


Min toffla, och jag och Lillan :]

Sitter här och slökollar på TV, medan mr K är ute i köket.
"Snutt" hör jag ifrån köket.
Reser mig från soffan och knatar ut i köket, där mr K står med en plastbytta i händerna.
"Varför talade du inte om att jag fått Bessykakor?!" muttrar han.
"Men det sa jag ju?"
"Nä! Du sa att jag hade fått kakor, inte Bessykakor! Hade jag vetat det, så hade jag ju kunnat äta dem i flera dagar!"

Mr K är lika galen i de där Bessykakorna, som jag hittade recept på för flera år sedan, men vet inte vad, som två av mina brorsöner är...
De går åt rätt fort där hemma ;]

Då sitter man hemma hos mr K då... har varit här sedan i söndags, och helvete vad jag har saknat honom! Kan ju bero på att det var 2 månader sedan jag träffade honom sist...
Får väl se om vi åker och träffar E, eftersom han fyller år på fredag... men det ordnar sig, förr eller senare... hoppas jag...
Just nu känns skallen jävligt tom, jag vet inte vad jag tänker på... kommer väl tillbaka när jag kommit på något vettigt att skriva, hmm...

Jahapp, är trött som ett as och sover inte, fastän jag vet att jag borde, med tanke på att jag drar iväg neröver redan klockan tio, hade jag tänkt.
Har haft släkten här igår, eftersom mamma fyllde år då. Av min kusin och hennes familj så fick hon ett jättehäftigt armband + halsband. Det är till förmån för bröstcancerfonden, och de små utsmyckningarna föreställer... just precis, pärlor som ser ut som bröst.
Blev lite skojande om det under kvällen, att mamma fick "nya tuttar!"

Och idag kom min bror och hans sambo hit. Min äldsta brorson följde inte med den här gången, kändes väldigt konstigt att han inte var med, det är första gången på 18 år han inte följer med... men kan förstå honom också, han har ju lov och ville hälsa på tjejen sin...
Den biljetten (tur och retur) gick på NIOHUNDRAFEMTIO JÄVLA SPÄNN!!! Är SJ helt jävla sjuka i huvudet?! De vill ju såååå gärna att man ska åka kollektivt, men vem fan vill åka tåg med de priserna? Då är det ju billigare att åka bil... sjuka jävlar...

Men nu ska jag försöka sova, så jag orkar upp imorgon...